Bivråksungen kastades ur boet och bröt vingen. Boträdet sparades först men höggs därefter ned.

För några år sedan fick jag ett samtal om att skogsjobbare i samband med avverkning norr om Säjvis hade observerat att en stor fågel ramlat ner från ett bo högt uppe i en gran. Vingen slogs av då den kastades ut ur boet när träden intill fälldes. Eftersom det var i slutet av juli bedömde jag att det var en bivråksunge. Jag hade inte möjlighet att åka de 28 milen tur och retur så jag bad dom kontakta polisen. Polisen hade just då inte tid och talade om att kontakta tullen.

Det dröjde några dagar innan man hittade fågeln som enligt min kontaktperson plötsligt hade kommit fram till rastkojan 200m från boet. Bivråksungen hämtades av polisen som rekommenderades av mig att kontakta en veterinär. Tillsammans beslutade polis och veterinär om avlivning eftersom vingen var bruten och skadan gammal. Markägaren hade bara sparat två träd på hygget inklusive boträdet. Jag kontaktade i alla fall markägaren för att samråda om var skog skulle bli kvar där vi kunde bygga upp ett konstgjort bo så att bivråkarna hade ett bo att återkomma till nästa år då de söker upp reviret. Vid senare besök i avsikt att bygga upp ett nytt bo konstaterades att det två sparade granarna på hygget hade avverkats. Det kändes mycket olustigt, om än inte alls någon för mig och mina vänner ovanligare upplevelse. Vi tappade lusten att hjälpa bivråkarna med något nytt bo på den markägarens domän.

Först sparade markägaren boträdet med bivråkens bo. Sedan högg han ner det.