Trafik- eller el-skador som delvis har helat

 

Slagugglan upptäcktes den 7 april 2010 sittande intill ett boningshus i en toppen av björk i Högsön. Jag fångade in henne. Hon hade gamla skador på vänster vinges hand och ett par brutna handpennor samt skador på fötterna. Skadorna kan ha uppstått i samband med en kollisionen med ett fordon men påminner samtidigt om det jag sett flera gånger hos elbrända fåglar som oftast haft skador i ena vingen och ena foten där strömmen passerat. Ugglan är en hona och vägde 775 g vilket ligger ca 200g under medelvikten. Foto Anna-Märtha Stefansson

Postbilen tog slagugglans fjädrar

En fyra år gammal slagugglehona som i juni 1999 kolliderade med en postbil nära Luleå förlorade nästan alla pennor på den ena vingen och kunde därför inte flyga. Troligen fördes hon till en djurpark. Hennes vidare öde är inte känt. Jag känner bara till en tornfalk som fått motsvarande skador i samband med kollision med en personbil.

Skadad bakklo


Den 2011 exakt 10 år gamla slagugglehonan (född 2001) har i något sammanhang förlorat bakklons hornbeläggning  så att pulpan helt blottats. Skadan är troligen några månader gammal. Hon är ringmärkt så att det går att kontrollera hur klon utvecklas, förutsatt att jag kan kontrollera henne igen på häckningsplatsen.

Har renen en läkande förmåga?

Den 4:e april 2006 fick jag samtal om en slaguggla vid en fågelmatning och som inte orkade flyga. Den (han) vägde bara 475 gram och hade svåra skador i form av två saknade klor samt troligen både infektioner, inflammation, svamp och bakterieangrepp i tår och fotsulor. Ugglan var helt apatisk. Allt detta kan kanske vara orsakat av att ugglan blivit utsatt för elström. Detta är dock bara spekulationer säger Torsten Mörner SVA som sett mina bilder av fötterna. Han har sett liknande skador hos djurparksfåglar.

Hur som helst. Stugägaren som hittade ugglan och som jag anlitade att under några dygn "vårda" den för min räkning och i enlighet med instruktioner. Jag hoppades för ugglans skull att det var okey att utnyttja mitt tillstånd att ta hand om sjuka och skadade fåglar på detta sätt i det här speciella fallet. Ugglan var nu hur pigg som helst och flög omkring i det tillfälliga vårdutrymmet där den förvarades. Jag for dit direkt för att göra en besiktning (låter finare än kontroll). Jag konstaterade med förvåning vikten 700 gram och frågade förstås om den fått någon annan mat utöver smågnagare. Svaret blev förutom några sorkar mest renkött och renhjärta. Vad säger man? Kan det vara så att det är renen som är läkekonstens gudinna och inte Eir (Frejas tjänarinna).

Slaguggla med defekt näbb blev arg på SCA

Denna slaguggla som påträffades häckande 1999 i trakten av Jävre kunde inte knäppa med näbben på grund av att hennes näbb var missbildad eller kanske deformerad i samband med någon olycka. Därför kunde hon t.ex. inte varna inkräktare som kom för nära hennes bo eller ungar. Det medförde, enligt vad som sagts till mig, att hon samma sommar attackerade en SCA medarbetare i en studiegrupp som besökte hennes boområde (på SCA:s mark). Den som blev attackerad var enligt uppgift den enda i gruppen som bar SCA:s reklammössa.
Hennes enda unge, eller rättare sagt ringen från den ungen påträffades i juni 2002 i ett kungsörnbo några mil därifrån.