Havsörnen från Kolahalvön, på väg till norska kusten, bröt vingen i Sunderbyn

Den 11 november 1989. hittade en jägare en ung havsörn med bruten vinge under en stor kraftledning i Södra Sunderbyns skogar. Havsörnen undersöktes av veterinär som beslutade att inte operera vingbrottet. Örnen överlämnades till framlidne uvskötaren Inge Isaksson i Lulavan. Efter särskilt omsorgsfull och anpassad vård och flygövningar tillfrisknade örnen helt och släpptes av kungsörnprojektets medlemmar den 8/4 1990 vid Tjåmåtis. Den flög enligt uppgift helt perfekt. Havsörnen var ringmärkt Moskwa 090 på Kolahalvön den 29 juni 1989. ”The upper course River Ponoi, Murmansk region USSR.

Havsörnen var förgiftad

Den 1 april 1995 ringde Luleåpolisen. Anledningen var att man fått rapport om en örn som satt på isen på Sandöfjärden i Luleå skärgård och kunde inte flyga. Polisen hade inte resurser till att åka ut, därför hade en man med skoter anlitats och som kunde skjutsa mig ut till örnen. Till historien hör att polisen just var i färd med att jaga skotertjuvar, och hade ingen att skicka ut till örnen enligt polismannen. Väl ute på fjärden konstaterades att det var en havsörn. En kontroll av omgivningen visade att örnen inte hade kommit ”gående” utifrån utan hade landat på platsen där den satt. Av örnens uppträdande att döma hade den någon form av nervskada eller annat som orsakade avvikande huvudvridningar och kroppshållning.

Efter infångande, skoteråkning och bilåkning hamnade den på en vårdstation i Skellefteå där den fick bra utfordring och flygövning under fyra månader. Den 9 augusti släpptes örnen vid Ostvik. Den hade repat sig bra och såg inte sjuk ut. Efter drygt ett halvt år, den 31 mars 1996 återfanns örnen med kramper och tydliga förgiftningssymtom vid Köpmanholmen SV om Örnsköldsvik. Havsörnen dog kort därefter. Enligt uppgift hade andra fåglar hittats döda i området. Det gick alltså på dagen ett år från det att örnen hittades i Luleå skärgård tills den påträffades döende SV om Örnsköldsvik. Örnen finns på NRM.

Havsörnen som var på vippen att tippa på tippen var mycket sjuk

Havsörnen har liksom pilgrimsfalken till glädje för alla ökat rejält under senare år och för båda upptäcks nya boplatser nästan varje år. Var den havsörn som under ett par månader under hösten 2001 vistades på Bodens soptipp, och sågs fånga åtminstone en övergödd trut eller sitta på komposthögarna, haft sin boplats vete fåglarna. Det var en gammal havsörnshane som dagligen sågs av jobbarna på tippen och även av en och annan fågelskådare. Så en dag hade någon sett att den låg på en komposthög och de som tippade komposten kunde komma örnen mycket nära utan att den flög undan. När den flög, flög den bra enligt observatörerna. Jag blev uppringd eftersom man tydligen försökt men inte lyckades fånga örnen. Jag beslutade mig då för att göra ett försök för örnens skull ifall den var skadad. I samråd med kommunen ställdes en traktor med förare till förfogande så att vi eventuellt kunde komma nära örnen. På lördagsmorgon den 24 november åkte vi ut på tippen och såg örnen sitta på snön strax utanför själva tippen. Jag lyckades smyga mig fram och efter en mindre språngmarsch i tät skog fånga in örnen som visade sig ha en mängd handikapp.

Ovårdad fjäderdräkt, svullna och stela leder, mest i vänster ben och höger armbågsled, missväxta klor, spruckna trampdynor och sår på tårna, klen benmuskulatur på båda benen konstaterades. Det var en gammal hane i en ålder av minst 5+ med vikten 4,1 kilo och vid medelgott hull. Det blev därefter samtal med havsörnsexperten Björn Helander, polisen och veterinär i Gammelstad dit jag förde örnen för avlivning. Jag träffade nu en mycket sympatisk och intresserad veterinär. Fakturan? Jo, den skickade djursjukhuset denna gång direkt till polisen.

Örnen skickades därefter till SVA som tog prover. Det visade sig att havsörnen, förutom vad den yttre besiktningen visade, hade inflammation i och runt vänster ”hasled” tarsalled samt äldre inflammatoriska förändringar och hudsår i vänster fot sk bumblefoot som ibland drabbar bl.a. burhållna berguvar, kanske orsakat av olämpligt sitt-/liggunderlag. Till och med vänster kammares hjärtklaffar och aortaklaffarna hade sk uppdrivningar (p. g. a. inflammationer) och man hittade rödsjukebakterier där och i levern men också i vänster ”hasled”. Man fann också ”lindrigt förhöjda blyvärden i lever och njure”, enl SVA.