Ett urval MER ELLER MINDRE INTRESSANTA ÅTERFYND/KONTROLLER inrapporterade under 2011.
Grönfink, Gråsiska (2010), Koltrast, Kungsörn, Lappuggla, Lavskrika, Nötskrika, Rödstjärt (2010), Sidensvans, Slaguggla, Svartvit flugsnappare, Talgoxe.
Ett urval KONTROLLER under 2011 av fåglar som andra än vi "237:or" har ringmärkt: Grönfink, Grönsiska, Sidensvans.
Se dom i Menyn: Återfynd och kontroller.

SLAGUGGLAN I NORRBOTTENS LÄN Se Mina favoriter. 


SENASTE NYTT

2011-07-24. Mellan regnskurarna och i tät dimma tog vi (Lars Håsteen, Lars Rutberg, Gert Sjöberg och jag) oss an en kull lärkfalk och fiskgjuse, alltså dags för ringmärkning av ungarna. Det var premiärklättring i de två arternas bon för Lars H. Gert och Lars R hade hittat lärkfalkarna som är den enda häckningen vi känner till i år. Falkarna hade tre ungar vilket är en normalkull medan fiskgjusarna "bara" hade två ungar. Att klättra i fiskgjusens boträd och framförallt att nå över bokanten är ett prövande jobb. Det här boet är speciellt då hyggliga människor för tredje gången satt upp denna plattform eftersom de tidigare träden dog och bröts. Boet ligger på 16,5 m. Lärkfalkens bo eller rättare sagt ormvråkens bo som lärkfalkarna lånade i år (i fjol häckade ormvråkarna) ligger 15 m över marken.

Uppladdning innan klättringen.

Bråkiga ungar, på typiskt falkmanér.

Mamma lärkfalk protesterar från sin utkiksplats i närheten.

Tre fina ungar i en normalstor kull.

Lars H är nästan uppe vid fiskgjuseboet.

Äntligen uppe hos ungarna.


2011-07-20. Vi är inne i slutfasen av boungemärkningen för året. En lärkfalkhäckning ska vi ringmärka och ev. om vi hittar någon bivråk. En lappuggleunge, den enda och senaste häckningen, som vi har kvar får eventuellt ring om några dagar.

Tyvärr har två lappugglor trafikdödats under senaste veckan bara två km ifrån varandra. Den ena som hittades död på E4 i dag är mor till de sex ungarna på bilden här nedanför. Om den andra som hittades illa skadad och avlivades är den andra föräldern (hanen) vet vi inte. Om så är fallet torde alla sex ungarna dö av svält. STORT TACK och rosor till Anna och Susanne som tog sig an respektive lappuggla, lämnade dom till polisen och även meddelade mig. Polisen verkar tyvärr inte ha någon koll alls på hur man förfar med Statens vilt. För några veckor sedan hittades en trafikskadad slagugglehona. Polisen (Luleå) rekommenderade upphittaren att "slå ihjäl den". Detta verkar vara mer en regel än undantag numera. Var och en som har insikt i frågorna kan ta sig en funderare.
Beklagligt är också att trafikanter som kolliderar med djur och fåglar i många fall är så fega att dom inte vågar stanna, markera platsen och anmäla händelsen till polisen. Tyvärr har polisen blivit den svagaste länken i detta sammanhang, också. Se http://lappugglan.se/index.php/skador-och-sjukdomar/nar-man-har-kort-pa-ett-djur-eller-en-fagel.html för mer information.

2011-06-26. Tiden går fort oavsett om man har tid eller inte. Ringmärkningen så här års tar mycket av ens tid. När uggleungarna växer så fort att man nästan inte hinner med och när det skiljer 3-4 veckor i utvecklingen mellan kullarna, då vet alla som sysslar med ringmärkning att tiden springer iväg alldeles för fort.

Teamwork: Lars hjälper Sören att hålla fast den bråkiga lappuggleungen som ska få en ring om benet.


Nu är det bara en av mig och mina medhjälpare känd lappugglekull och en kvarlämnad unge i ett annat bo som väntar på ringmärkning. I Jämtland hade Arnold Johansson och Dan Henriksson en lappugglekull med 7 ungar i ett av bona. Den andra 7-kullen i historien hade Kjell Patomella 1978 i Pajala. Arnold hade dessutom en udda häckning på en portal vid en stuga. Tyvärr misslyckades häckningen på grund av hårt regn. Misslyckades med häckningen gjorde också en slaguggla då hela trädet blåste omkull när en tromb passerade Boden den 4:e juni. Slagugglorna hade annars ett synnerligen bra år med 4,0 ungar i genomsnitt i vårt stora uppföljningsområde inom "Fyrkanten". Som kuriosa hittade vi en ring som suttit på en slaguggla under ett kungsörnbo. Ugglan var märkt som unge år 2005, 5 km från örnboet. Tyvärr hade örnarna misslyckats med häckningen, sannolikt orsakat av tromben. Bevisligen hade en unge funnits i boet. Intressant inom området är att det finns en "osynlig" gränszon mellan den mycket goda och dåliga reproduktionen hos ugglorna och t.ex. tornfalkarna. Norr om gränsen häckade nästan inga och söder om gränsen många av de slag-, lappugglor och tornfalkar som vi följer upp. Lappugglorna i Jämtland producerade 4,16 ungar i medeltal per lyckad häckning och hela 4,75 ungar i Norrbotten.
Samma dag 4 juni som en tromb passerade delar av länet guidade jag AviFaunas resenärer som årligen besöker Boden. I de hårda stormvindarna fick de i alla fall se de stora grå, alltså slag- och lappugglorna men i övrigt var det, för första gången under alla år, brist på visningsobjekt, tyvärr i huvudsak orsakat av stormen.
 

De årliga besöken i Avorna i Boden är allt mer nedslående då Bodens kommuns ansvariga inte begriper att fågelsjöar måste skötas, ansas och vårdas. Sämsta betyg lämnades av besökarna även denna sommar då de knappt kunde skönja att det fanns intressanta fågelarter i de av Bodens kommun ovårdade fågelsjöarna. De har sett många exemplariskt skötta fågelvatten i andra kommuner söderut i landet. Givetvis kände dom till det av kommunen förstörda lappuggleboet.
Den 24:e fanns en artikel i NSD "Bästa uggleåret på 50 år". Det är konstigt, eller kanske är det inte det men det står att "Jag har märkt.... . Jag har märkt ..." o.s.v. Jag sade förstås att VI, alltså vi 237:or, har märkt ....!  Dessutom sägs att "en uggla tar 3000-4000 sorkar ...." . Min beskrivning av att exempelvis en lappugglefamilj med fyra ungar kan konsumera 3000-3500 sorkar under ett år blev något märklig.
Tack vare synnerligen värdefull hjälp (efter min vecka som konvalescent på sjukhus) med ugglemärkningen av Lars Håsteen och mina finska vänner Matti och Olli-Pekka hann vi med de flesta märkobjekten. Stort tack till Er! TIPS: Känner du ovanlig smärta i bröstet ska du inte nonchalera det. Beställ ambulans direkt för transport till sjukhuset!


2011-06-03. Slaguggleungarna i risboet har inte hoppat ännu! Kanske ungarna  är höjdrädda eller bara väntar tills dom kan flyga och slipper att hoppa. Lappugglorna är kollosalt ojämna. I går hade vi en lappugglekull med nykläckta ungar och en annan med ungar som just hade lämnat boet. Övriga kullar varierade mycket. Flera 6-kullar och jättefeta honor visar på synnerligen gott om föda. Lasse L. håller just på att bråka med flera hökugglekullar som han och hans kompisar hittat. Dessutom har han kvar  pärlugglekullar att märka. Jobbigt när kullarna är ojämna så att man inte kan märka klart vid första besöket.
Efter AviFauna i morgon blir det Jämtlandslappugglorna som får påhälsning.

2011-05-30. Medelkullen hos slagugglorna ökade till precis 4,0 ungar. Då är bara 2-3 häckningar kvar att följa upp, om vi orkar och hinner med dem. Ett par hade bara ägg (3) för några dagar sedan. I går besökte vi en stubbe eller rättare sagt en tudelad asp vars ena del brutits och som en vän hittat. Tyvärr var boet för högt upp så vi kom inte åt ungarna.



2011-05-27. Äntligen och tack vare vänners värdefulla rapporter om häckningar och ovärderlig hjälp av Mikael (Micke) Hollström och Lars Håsteen har vi gått igenom nästan alla årets slagugglehäckningar i uppföljningsområdet. Bara ett fåtal är kvar. Kullstorlekarna ligger vid ca 3,8 i medeltal (3-5). Några småsår har jag förstås fått av både hanar, honor och ungar. Ugglor är inte kloka men däremot smarta och kan lura även garvade gubbar som jag. Ett par stygn i örat (inte ögat) blev den kraftigaste smekningen detta år (hittills).
Nu är det också hög tid för oss att ta itu med lappugglorna som liksom pärl- och slagugglorna är färdiga för ringmärkning tidigare än vanligt. Även om lappugglorna kan vara väldigt hårda ibland så är ändå slagugglorna genomgående svårare att beräkna och särskilt att läsa av.

Jag fick information om en slagugglehäckning alldeles vid en Fiskecamp i Västerbotten. Om de häckade i en storskrakholk eller särskilt uppsatt slaguggleholk vet jag inte. Hoppas bara att inga människor passerar i närheten för då kan det gå riktigt illa. Ansvariga borde sätta en varningsskylt så att folk uppmärksammas på riskerna att vistas i området.

2011-05-15. De arter som har sorkar och andra smågnagare som basföda har nog inga större matproblem. Pärlugglorna har stora kullar och stora ungar som inom några dagar lämnar sina bon. I Överkalix har ringmärkaren Lasse Larsson redan märkt flera kullar. I fjol märkte vi pärlugglekullarna mellan den 21 maj och 6 juni. Bottenåret 2009 märkte Lars pärlugglorna 14-20 juni. Det är oftast så att när sorktillgången är mycket god lägger de flesta skogsugglorna sina kullarna något tidigare än annars. 
Kullen jag ringmärkte i dag bestod av åtta ungar. Senast pärlugglor häckade i holken var det goda sorkåret 2004 och då fick dom sju ungar. Trots att många pärlugglor hördes under vintern och våren är de allra flesta holkar och bohål obebodda. Det finns en del förklaringar, sannolika och osannolika till detta.  Intill en annan holk jag kontrollerade 500m från häckningen spelade en pärlugglehane på ett sätt som tydde på att han hade en hona i närheten, kanske i något bohål i närheten men holken var tom. Balgropen visade att ugglorna besökt holken och senare hittades häckningen i en asp strax intill.
Det är hög tid för oss att ta itu med dom andra skogsugglorna också och eftersom dom är många har vi som vanligt en arbetssam men intressant tid framför oss.

2011-04-17. Nu börjar det röra på sig bland de allt fler anländande arterna. Höll på att krocka med ett morkullepar som kurtiserade på vägkanten. Två havsörnar satt på iskanten och kanske väntade in någon av sångsvanarnas, grå- eller kanadagässens misstag att provocera örnarnas jaktnerver. En tornfalkhane krumbuktade som om den lekte i den hårdda vinden och sånglärkflocken fick hjälp av medvinden. Tänker också på en av de nötskrikor jag ringmärkte och som flyttade iväg 160 mil och landade i en rysk mårdfälla. Undrar om den hade Europa- eller världsrekord? Se mer i Återfynd och kontroller.  Jag är precis klar med min rapport eller sammanfattning om man så vill om Slagugglan (Strix uralensis)i Norrbottens län och som bygger på många års arbete med den pippin vid sidan av lappugglan och dom andra. Se rapporten i MINA FAVORITER.

2011-03-31. Nu har "Svartholmen" avverkats och den biotop och det bo där bl.a. lappugglorna fött upp 15 kullar eliminerats. Jag fick i dag information om detta av den avverkningsansvarige på Bodens kommun som åberopade "misstag"!? Man hade utfört en gallring av samma granskogsområde för snart 10 år sedan. Själva granskogsdungen var liten. Av någon konstig anledning kapade man boträden/granarna (2) strax ovanför bona i stället för att lämna hela trädet! 
Förmodligen är det den märkliga fantasin om att lämna "högstubbar" i skogen som skenat iväg. Kanske någon fortfarande är vilseledd och tror att dessa stubbar har någon viktig natur-/skogsvårdande funktion. De vanliga vedbaggarna har tillräckligt med yngelplatser i den här typen av habitat. För fågelfaunan har högstubbarna ingen funktion annat än som tillfälliga sittplatser och under tiden stubbarna (gäller inte granstubbar med kvarvarande grenar) torkar och angrips av vedbaggar. Då får hackspettarna festa på ett mindre skrovmål av goda skalbaggslarver. 

2011-03-10. Det är svårt att inte göra en lyssnartur när blåsten från väster och snöfallet från öster hotar den lugna kvällen. Trots utmärkt väder var det bara slag- och pärlugglorna som störde tystnaden denna kväll om man nu kan tala om tystnad när tre blinkande och dånande militärflygplan, ett tåg och aldrig sinande dubbfräs från riksvägen i fjärran överröstade allt och alla hela tiden. De två upplysta skogsmaskinerna var bara viskningar i sammanhanget även om den synnerligen fina gamla granskogen nu försvinner, men naturen är ju till för att förbrukas säger dom som bestämmer och dessutom finns det "avsatt" en liten nyckelbiotop i närheten. Dit kan ju fåglarna flytta, som den gamle kronojägaren sa och hans efterföljare säger.

2011-03-06. En mindre ugglelyssnartur gav blygsamma lappuggla (1) , slaguggla (1) och pärluggla (3) mellan 18.30-20.00. Därefter var allt tyst. Så är det denna tid här uppe i norr. Även om vi hört en del uggle-poppande och hoanden här och där så blir det riktig fart på dom allt mer hormonstinna och proppmätta ugglorna om några veckor så det är bara att ha tålamod och spara på bensindropparna ett tag till.

2011-02-21. Fick en rapport från en finsk vän om flera hökuggleobservationer. Jag gjorde därför en 10mila hökuggleeftersökarsväng i trakten men det gav bara ett par vägrenhållande korpar och en kvällstrött järpe som kom flygande framför mig och störtdök rätt ner i snön där den försvann i sin nya sovgrop. Jag önskade den förstås God natt och körde vidare. I dag kontrollerade jag för övrigt den 2:a finskmärkta sidensvansen under februari. Det blir intressant att så småningom få veta deras ursprung. En tredje redan ringmärkt sidensvans kontrollerade jag den 13:e denna månad (se Menyn: återfynd och kontroller). 

2011-01-31. För den som ev. funderat över om det inte hänt något "nytt" under januari så stämmer det då jag inte anser att jag har något av intresse att förmedla annat än snöskottning, snöskottning och snöskottning och det är ju inget nytt. Helgens fågelräkning gav inte mycket att rapportera från mitt fågelbord (6 gråsiskor och 2 talgoxar). Så illa var det. Jag räknar inte grannens skatpar eller den överflygande korpen. Konstigt, men alla andra arter höll till på annat håll i grannskapet. I dag fanns här plötsligt 20-25 talgoxar, 8 blåmesar, 3 gråsiskor, 1 domherre och 1 grönfink. Jag har också i dag på begäran gett mina synpunkter på konsekvenserna för fågelfaunan vid uppförande av ett vindkraftverk så lite nytta har jag kanske gjort denna dag, hoppas jag i alla fall.
Nu när snön rasat ner från träden känns det som om en kortare ugglelyssnartur är förestående.
TIPS FÖR UGGLELYSSNARE! Kolla i Notiser och kåserier artikeln Lyssna efter ugglorna.

Tidigare Senaste nytt: Se Nyhetsarkiv