Februari-Mars 2010 (Inget Senaste nytt i Januari)

2010-03-30
Ugglelyssnarkväll i fint väder. Passerade två avverkningar med brummande skogsmaskiner och massor av ris och kvistar på vägarna som skogsbilen "Vita blixten" fick plöja sig igenom. Alla träd med rovfågelsbon är sedan tidigare avverkade i områdena så det var inte tal om att få höra någon revirhållande lappuggla. Slagugglorna var tysta just denna kväll i de etablerade revir som passerades medan några pärlugglor och två sparvugglor sjöng för full hals i månljuset. Då flera hökugglor hörts och setts på olika håll i landskapet förväntade jag mig att få "återhöra" någon i de gamla hökugglemarkerna men icke denna kväll. Kanske beror det på att alla tidigare kända för hökuggla och pärluggla m.fl.  lämpliga hålträd och stubbar också i dessa områden har förädlats till pappersprodukter. Några har också intagit ett vågrätt läge i den biologiska mångfalden.

2010-03-24
Kvällen började dåligt, inte en enda uggla sågs eller hördes de första timmarna men så plötsligt hördes en pärluggla och en långtborta slaguggla och strax efter årets första spelande lappugglehane (kl. 21.15). Kvällen var räddad så det var bara att åka hem och glömma skogsmaskinen som larvade sig efter skogsbilvägen. Medlyssnare var Kjell Patomella som ringmärker lappugglor och annat smått och gott i Pajala kommun och som bidragit till att flera rovfågelsbon och värdefull natur har skyddats  i Pajalatrakten när han inte fixat bon och holkar åt kroknäbbar och lappmesar.

2010-03-23
Ännu en lappuggla uppenbarade sig vid 18-tiden strax utanför stan. Det var också en lätt magerlagd madam som av hennes 1075 gram att döma hade haft lite otur under senare tidens sorkjakt. Kanske hinner hon ändå äta upp sig lite innan vårbestyren. Sorkspåren börjar nu tätna i takt med att dessa ekologiska dominanter söker sig upp och börjar springa omkring på det ca 80 cm tjocka snötäcket. Under skymningen spelade två pärlugglor och tre slagugglor, varav en med något avvikande nästan honliknande rostig "röst". Han hade tidigare (20 november 2009) förlorat sin hona i en av Boden energi AB ruskigt många oisolerade transformatorer. Senare hördes en annan hane från ett närliggande revir och då ställde hemmaugglan om till det vi kallar dominansspelet, en upprepad serie hohohohohoho. Den tredje var en mattiggande hona, faktiskt hon som stal mina glasögon för några år sedan. Åtminstone var det honan i samma revir, "Björnugglereviret". De två pärlugglorna har jag m.fl. tidigare hört på precis samma platser så dom kan man kalla stationära. Det var en fin lyssnarkväll med bara två timmerbilar, en skogsmaskin, några flygplan och ett par tåg som störde. Inte en enda skoter förstörde kvällen vilket brukar vara regel i dessa trakter.



Ålder 4K + (född 2007 eller tidigare). Jag har fått hjälp av Matti Suopajärvi i Tornio Finland med åldersbestämningen. Foto Anna-Märtha Stefansson

2010-03-22
Skolskogens spöke (se 2010-02-11) har tydligen fått en kompis eller kanske snarare blivit ersatt av en annan lappuggla. Tack vare ett telefonsamtal från en observant "lappugglespanare" fick jag tillfälle att göra en kontroll av lappugglan kl 12 på dagen. Det var en 3K+ hona som vägde 1100 g vilket ligger ca 100 g under medelvikten för honor. Hon var i utmärkt kondition i övrigt men om hon ska förbereda sig för häckning i år någonstans inom kommunen måste hon äta upp sig till åtminstone något hekto över medelvikten. Tiden är kort så det är knappast troligt att hon blir ugglemor i år. Jämför man med den "fetaste" lappuggla jag träffat på (1525 g) den 1 januari 2009 och som sannolikt inte häckade i fjol så har Skolskogens nya spöke långt kvar till maxvikt. TACK Roger Nordmark för din snabba rapport till mig som gjorde det möjligt att kolla upp och ringmärka lappugglan. Blir hon återfunnen så får du rapport om detta.

2010-03-11
Ytterligare några (4) lappugglor har visat sig eller rättare sagt rapporterats på olika platser i Norrbotten varav en tyvärr kolliderade med en bärgningsbil och dog mitt på dagen igår. Det var en välmående hona (1235g) enligt Lars Larsson i Svartbyn, Överkalix som undersökte henne. Välmående torde de fem olika pärlugglor vara som jag hörde på en sträcka av 10 km under kvällen. Två slagugglehanar och en pärluggla hördes av andra ugglelyssnare några km därifrån. Slagugglorna är riktigt luriga. Man kan lyssna av 5-10 revir en kväll utan att få höra en enda av dom. Nästa kväll kan det vara fullt spel i flera av reviren. Det är detta som gör ugglelyssningen rofylld och intressant. Medan dom allra flesta pärlugglorna hela vintern och våren vandrar över stora områden i jakten på lämpliga revir är de etablerade slagugglorna mycket stationära och rör sig bara 2-3, kanske upp till 4 km från revircentrum under häckningstiden. När det gäller lappugglorna så är dom ännu mer nyckfulla och inte lätta att få höra. Inte förrän om 5-7 veckor lägger våra ugglor sina ägg såvida dom inte gör som kattugglorna i bl.a. Djursholm (Stockholm) och lägger äggen redan strax efter årsskiftet. Ewa Kierkegaard, Viltjouren kontaktade mig idag. Hon hade just tagit hand om en 4-5 veckor gammal kattuggleunge för rehabilitering och som skadat sig i huvudet och näbben i sitt kanske första försök att flyga. Det fanns minst två ungar till i kullen.


Den skadade kattuggleungen från Djursholm. Foto Ewa Kierkegaard, Viltjouren

2010-02-11
Hittills under året har vad jag känner till fyra lappugglor rapporterats i Norrbotten. "Skolskogens spöke" som jag gärna vill kalla lappugglan på bilden är min första observation i år. Tack vare tips om att lappugglan satt i den snötyngda skogen alldeles nära Boden fick jag och några andra entusiaster se den. Alla tecken tyder på att den är i mycket bra kondition och säkert fångat en och annan sork och/eller näbbmus. Lappugglan är alldeles för långsam för att kunna fånga friska fåglar. Om födosituationen under vintern skulle försämras drastiskt klarar sig de större ugglorna, rovfåglarna och många större rovdjur i mer än en vecka utan mat vintertid förutsatt att fågeln/djuret var i god kondition innan tillgången av byten minskade. Därefter kan man utgå ifrån att de försvagats och får allt svårare att överleva då det åtgår mycket energi till att söka upp och försöka fånga byten. Om t.ex. en lappuggla oavsett kön förlorat ca 38% av medelvikten har den inga möjligheter att överleva.


"Skolskogens spöke" har en liten vågrät svart markering ovanför näbben som gör att man kan känna igen ugglan. Kanske den har stött emot något när den dykt ner i snön efter ett byte.

2010-02-01
Det finns egentligen inte något "Senaste nytt" att rapportera om inom mina ämnesområden just nu förutom att en storlom försökte övervintra, men missade öppet vatten och hamnade i snön i Kiruna. Eftersom jag fångade in en storlom i början av februari 2009 (se Senaste nytt - Nyhetsarkiv) så hamnar Kirunalommen inom ett av mina ämnesområden. Den blev väl omhändertagen och har förhoppningsvis släppts i närmaste öppet vatten som torde vara norska atlantkusten. Annars är Bodforsen i Boden fiskrik och har vinteröppet. Tyvärr är transporter kostsamma, kanske mest för fågeln eller djuret i vissa fall. En gång transporterades en skadad lärkfalk från Pajala till Boden. Den hade båda vingarna avbrutna. Tyvärr kontaktade man inte någon sakkunnig för bedömning av fågelns status innan transporten. Mycket tid, pengar och lidande kan sparas bara genom ett telefonsamtal för rådgivning.
Läs mer i menyn Skador och sjukdomar om vad som gäller och vad du kan och får göra om du ställs inför en skadad fågel eller ett djur.