2010-05-29
Nu, i kväll, när 2/3 av slagugglehäckningarna är genomgångna konstaterar vi att år 2010 utmärker sig som det år då slagugglorna är ovanligt ojämna. Några par har bara spelat och besökt sina bon men häckar inte. Någon ruvar ännu (i dag) på sitt enda ägg, en annan har övergett det enda ägget som hon lagt men försvarar boet ändå. En hona ligger på ett ägg och två tre dagar gamla ungar. Några har två av tre ungar som kan ringmärkas medan flertalet kullar kan ringmärkas. 20-25 maj är annars den period då ungarna i de allra flesta kullar är så väl utvecklade att de är lämpliga för märkning. Jag vill passa på att nämna att jag aldrig kontrollerar äggkullar eller när de har nykläckta ungar då det inte har något värde och dessutom är det mycket olämpligt att störa fåglarna under ruvningen då honan måste lämna äggen. Vi ringmärkare arbetar inte på det sättet. Ev. okläckbara ägg kontrolleras i samband med ringmärkningen av ungarna. Vid årets kontroller/ringmärkning kunde jag tyvärr inte förutsäga att många kullar skulle vara så sena att någon t.o.m. bara hade ägg. Vid den här tiden brukar en och annan kull vara på väg att lämna boet.
Medelkullstorleken i år synes ändå hamna vid 2,5 ungar vilket är ett gott resultat med tanke på att smågnagarna är i sitt uppgångsår. Just detta märks på de honor jag har kontrollvägt. 1200g i medelvikt hos 10 honor är hittills det högsta jag noterat. År 2008 var medelvikten 1044g och 2007, 976g. 1200g är samma som medelvikten hos alla lappugglehonor som jag har vägt. Även om en del slagugglor är mycket kraftiga och andra smäckra i sin kroppsbyggnad är deras hull mycket gott just nu. En försiktig tolkning säger att tillgången av föda är riktigt god åtminstone i en del revir. Där häckning tidigt avbrutits eller är extremt sen syns bara få tecken på att det finns sork i dom markerna. Det blir intressant att se hur förhållandena är i lappugglans marker om 2-3 veckor.

Lars Håsteen med stor "baby".
När man jobbar med slaguggla behöver man en stadig hjälpande hand. Tack för hjälpen Lars.

2010-05-18
Varm och skön dag, svettig för den som rör på sig. Rör på sig gör dom som inte sitter stilla. Stilla låg lappugglan på sitt bo. Hanens nya hona förmodar jag. Om hanen är ny eller gammal på lokalen kanske jag aldrig får veta. Jag talar om den hane som jag nämnde om i Senaste nytt den 19 april. Tre slagugglehäckningar i dag att lägga till dom övriga är bara väntat. Väntat var också att jag fick kontakt med årets första häckande gråspett även om det tog tid. Tid tar det också att kontrollera alla dessa bon och holkar.  Undrar hur länge man ska orka med det. Det är ingen ide att klaga, ja inte ens på skogsbruket. Skogsbruket eller -brukarna måste ju tänka på pengarna och vår välfärd. Miljön är en sekundär fråga på samma sätt som miljömålen. Miljömålen Levande skogar och ett rikt växt och djurliv tillhör tyvärr de ouppnåerliga i Norrbottens skogs- och odlingsmarker då utvecklingen bara skenar iväg i negativ riktning. Miljömålen är ju politik så det är bara för var och en att rösta, men på vem, vilka? Alla, ja alla kandidater, verkar ju vara helt ovetande om verkligheten! Ovetande och ointresse går oftast hand i hand. Man ska förstås inte klaga, särskilt nu i lövsprickningen då det enorma slyet på kalhyggena grönskar och gömmer det som en gång var levande skogar med ett rikt växt och djurliv. Cirka 15 tjäderhönor två orrhönor och 4-5 järpar såg jag i alla fall vid vägkanterna under kvällen. Flera korphäckningar gjorde mig lite sur då dom byggt sina bon alldeles intill tre av mina tidigare bebodda slaguggleboplatser. Tyvärr kan jag inte flytta holkarna för då flyttar jag bara "problemet".




2010-05-16
Första dagen efter att jag fyllde år. Dagens uppgifter som så många årtionden innan var att fortsätta att kontrollera eventuella häckningar i bon och holkar. En glädjens dag med nya förväntade presenter. Snabbt upptäcktes att det inte fanns några presenter i år varken i dagens kontrollerade holkar och bon eller de skogar jag besökte. Däremot hade Sveaskog satt en snitsel med texten Naturvård Hänsyn runt tallen med min många år gamla slaguggleholk. Alla andra träd, ja hela furuskogen i Storklintens Ekoparks södra del skall avverkas. Skogen där man helt sonika tog slagugglestubben till ved och där jag sedan dess haft slagugglan häckande i min väderbitna och reparerade holk. Se och läs om stubben i menyn Störd och förstörd. När nu skogen försvinner finns faktiskt inga skogar kvar där slagugglor ja inte heller lappugglor, pärlugglor eller hökugglor, bara för att nämna några riktiga sorkätare kan häcka, i den här trakten av det gamla Domänverksreviret. Märkligt kan tyckas men så är det faktiskt. Den sista riktiga tjäderlekplatsen försvann ju också för några år sedan (Småträskklinten-Flarktjärnberget). Det är 20 år sedan lappuggla senast kunde häcka i nuvarande ekopark Storklinten eller dess närhet och då var det i en 2m hög stubbe som någon samma år förstörde med yxa. Rovfågelsbon finns inte längre på den trakten.
Nu är det ju så att Sveaskog och SCA m.fl. inte behöver visa någon hänsyn mot den mer eller mindre hotade faunan. Vi naturmuppar sätter ju upp mängder av bon och holkar för de risbo, stubb- och hålberoende rovfåglarna, ugglearterna, salskrakarna och många andra i de kustnära privatskogarna och då behöver ju inte storskogsbrukets makthavare  visa någon hänsyn alls. Vi ideella håller ju stammarna vid liv på koncentrerade ytor och ska vara nöjda när Sveaskog offrar ett "miljövänligt" snitselband runt ett träd eller på ett impediment  som inte har någon eko-funktion efter slutavverkningen. Som jag sagt förr; Dom ler åt oss när dom vänder oss ryggen.  Jag och särskilt andra mycket kunnigare "naturmuppar" kan naturligtvis belysa mängder av andra incestliknande natur och miljööverträdelser, inte mot "lagen", den har ju makthavarna själva utformat, utan mot naturen och miljön. Må åskan slå ner på den makthavare som inte vägleder sin kår på rätta stigar och naturen upplysa oss vanliga människor om vad som sker även innanför vår egen horisont.

Den här holken ersatte den stulna slagugglestubben. Efter avverkningen i augusti 2010
finns bara trädet med holken kvar. 
 
2010-05-14
Jag mina vänner och kollegor  är mitt inne i den tid då boplatser ska kontrolleras om dom är bebodda eller inte. Är det stora risboet bebott i år, och av vilken art? Är storholken tom som i fjol eller? En viss glädje infinner sig när man ser att boägaren eller hyresgästen t.ex. lappugglan är hemma. Tyvärr blir glädjen allt oftare omgrupperad till förbannelseuppläsning över Sveaskogs och SCA:s m.fl. större skogsägares totala ointresse för natur och miljö. Ja, det gäller faktiskt generellt, trots att man lämnar en och annan ungskogsgrupp över stenskravlet. Trakthyggesbruket är fortfarande skogsbrukets ledstjärna. Torrakorna sågas ner eller körs omkull för att tillföra marken "död ved". Ibland kapar man av några träd på fyra meter så att vedbaggarna har något att äta. Rovfågelsbon med biologiskt/ekologiskt fungerande skyddszon, bortsett från kungsörn, har varken Sveaskog eller SCA någonsin sparat i Norrbotten sedan 1950-talet vad jag vet. Det är enklare att hugga ner bona eller strunta i skyddszoner vilket är det allenarådande förfarandet i Norrbotten. Jägarna protesterar inte när tjädrarnas lekplatser spolieras, men det har kanske göra med att "forskare" kommit fram till att tjädern kan "spela" i ungskogar också och det förekommer ju. I dag, mitt på dagen, hade jag en järptupp som visslade och kråmade sig sprang omkring alldeles intill en jättestor hög massaved och värmeverksbränsle. Hela skogen var borta så han kanske inte hittade "hem". Nog med skoj. Det gamla duvhöks-/lappuggleboet (bilden nedan) hade man huggit fram nu i april och offrat träd i en liten dunge mitt på hygget. Det boet kommer naturligtvis aldrig mer att bebos av någon fågelart. Kanske någon vilseledd eller okunnig "jägare" tycker det är bra. Om så är så är det bara att beklaga. Alla kan ju inte vara utbildade eller bildade i ämnet.
Vännen och kollegan Lasse ringde just och berättade att Sveaskog i vinter huggit fram ytterligare två rovfågelsbon och friställt boträden ensamt på kalhygget. Är det för att håna rovfåglarna/ugglorna och alla andra livsformer eller demonstrera mot något då man gör så? Det är naturen och miljön som man skadar och den slår ju tillbaka på sitt eget sätt. Tillsynsmyndigheterna har inget intresse har vi alla förstått. Där har man ju inte den rätta kunskapen, intresset och inte  myndighetsuppgiften heller. Det ska vara mer exklusiv när det gäller faunan som t.ex. storfalk, örn, björn, varg och lo. Makten använder man bara mot dom maktlösa. Ett fiskgjuseboträd som (medvetet det också) i vår höggs ner i kusten engagerar många och leder till polisanmälan. Vem f-n vågar anmäla de makthavande skogsbolagens dagliga sabotage. Funderar på att ringa till Bin-ladin eller Hells Angels och höra om dom kan hjälpa till.
Det var ändå en bra dag idag trots att lappugglorna bara häckar i ental. Slagugglorna häckar däremot i tvåsiffriga tal i år om än bara i konstgjorda bon. På en lokal fanns mycket sorkskador på tallplantorna och då förstod jag att i år häckar slagugglan där och visst låg hon där i boet. Några pärlugglor har också tittat ut ur några holkar och hålträd. Själv har jag inte sett någon sådan ännu i mina ihåligheter. Gråspettarna och göktytorna  som jag brukar ha varje år på några lokaler fanns inte där eller också var dom bara tysta idag. En födosökande lavskrika flög omkring och sjöng tröstande i skogskanten. Dagens andra slaguggla 150 m därifrån måste få en ny holk till nästa år.
Grönbenor och skogssnäppor spelade överallt och ett par ortolansparvar sjöng i otakt med traktens alla andra  fåglar.

Det mycket fina boet kommer tyvärr aldrig mer att kunna användas av någon fågelart.

2010-05-06
I Galleriet, Lappugglan finns en enkel karta med samtliga av mig kända, olika hörda/sedda lappugglor i Sverige under januari-april 2010. Jag har försökt att så långt möjligt bara markera olika exemplar eller par. Ändå kan det förstås i något enstaka fall vara så att samma individ räknats två gånger även om observationerna gjorts flera kilometer från varandra. En del lappugglor kan vara mycket rörliga under vårvintern och det är inte sällan det är olika individer man ser på samma lokal med någon eller några dagars mellanrum. En del stannar flera dagar kanske någon vecka på en lokal medan andra byter jaktmarker ofta. Tillgången av föda är säkert en viktig faktor i sammanhanget. Mina kontroller och ringmärkningar har i flera fall visat detta. Antalet individer torde dock vara betydligt fler än vad som hörts eller setts t.ex. i en region, ett landskap eller en kommun. 69 lokaler med lappugglor kan jämföras med 90 lokaler under samma period 2009. Notera att inga lappugglor har rapporterats söder om Mälardalen. Om en lappuggla setts på en plats och några dagar efteråt setts inom några hundra meter så räknas det som en individ.

Om det setts en uggla och några dagar efteråt hörts en spelande så är det den spelande som markerats. Om en hona hörts tigga i närheten markeras det med par-symbolen. Hon tigger ju inte om hon inte har en hane i närheten. Symbolerna är samma som i "Lappuggleboken".

2010-04-29
Nu är våren här och i morgon ska den sjungas in vid stora och små brasor. Sjunger in våren gör sedan flera dagar och i några fall flera veckor allehanda vårfåglar. De olika trastarterna och finkarna, rödhakarna och järnsparvarna, viporna och storspovarna, skrakarna och olika änder, svanar, gäss, tranor och måsfåglar, ja alla de som förknippas med vårens fåglar har anlänt och hörs och syns vida omkring. Morkullorna drar sina drag eller flyger upp från vägkanten i strålkastarljuset på natten. En och annan blå kärrhök och jorduggla vinglar omkring längs odlingskanter och skrämmer lappsparvarna, sädesärlorna, piplärkorna, grönbenorna och alla andra mindre fåglar på flykten. Fjällvråkar och tornfalkar ses ryttla eller liksom ormvråkarna sitta spanande i någon trädtopp medan en och annan sparvhök och stenfalk ses pila omkring och terrorisera småfåglarna i trakten. Det är under innevarande vecka som dom första fiskgjusarna anländer till Norrbottenskusten.
Dom pärlugglor och slagugglor som bestämt sig för häckning ligger redan på sina ägg medan dom flesta lappugglor tvekar ännu, förutom det lappugglepar jag tittade till i kväll där honan låg på sitt bo, ett gammalt duvhöksbo som hökarna använde i fjol. I år får dom bygga ett nytt eller "renovera" ett gammalt. Om det är samma lappugglehona som häckade i boet 2007 så har hon världsrekord med sina 19 år (20K).

Innan jag glömmer bort det vill jag Tacka alla vänliga ornitologer och andra fågel- och naturvänner för att ni så förtroendefullt delar med er till mig av främst de lappuggleobservationer ni gör och boplatser för rovfåglar som ni hittar.

2010-04-19
En bra kväll igen med spelande och uppvaktande lappugglor, slaguggla, sparvuggla och pärlugglor. Lappugglor hade upptäckts på en ny lokal av Mats B. Jag kontrollerade den ena som visade sig vara ringmärkt som bounge år 2007, 36 km därifrån. Ingen av hennes tre syskon är återfunna ännu. Däremot hittades hennes "mor" död och delvis uppäten av djur den 28 juli 2008 mellan Åsele och Dorotea i Västerbotten. I april 2008 satt hanen (ungens far?) och spelade intensivt vid boet men fick ingen ny partner den våren. Kanske han har bättre lycka i år. Tack Mats för direktinfo. om var du såg lappugglorna.

Lappuggla 9287567, född 2007 och nu i sitt 4:e kalenderår (4K). Foto Anna-Märtha Stefansson

2010-04-18
Facit för kvällen blev två rävar, två sparvugglor, tre lappugglor, en slagugglehane och en morkulla som lättade från diket om man räknar bort andra arter som hördes efter skymningen. Sparvugglorna satt och visslade ihärdigt, lustigt nog 50-100m på var sin sida om en sorkspanande lappugglehane som såg ut att vara besvärad av de närgångna ugglepygméerna så han flydde fältet till en lugnare jaktmark. Två andra lappugglor, varav den ena som tydligen ockuperat ett revir, höll en annan kringströvande och förstrött sjungande hane på behörigt avstånd. Slagugglan kände sig förmodligen störd av lappugglorna som tystnade när slagugglan intog en alltför nära position vid 22.45 tiden.

2010-04-16
Kvällen var fin för ugglelyssning. Kl 21.30 spelade ett lappugglepar. Honan tog i så hon nästan storknade vilket låter lite lustigt men det låter så medan hanen satt 150m ifrån och sjöng sin typiska strof lite lågmält men ändå klart. Efter en timme återvände jag men då var dom tysta. Ett par hoande väckte honan som svarade direkt med för honor typiska spelläte som låter likt hanens men mycket strävare. Sedan tiggde hon ett par gånger och kanske somnade eftersom hon tystnade. Kl 23.00 och 7 km därifrån satt en hane och ropade lite förstrött. Han hade inte lyckats charma någon hona ännu. Rävarna var igång men sparvugglan hade tystnat. Ingen av dom tycktes bry sig om den drivande askan från vulkanen Eyjafjallajökul.

2010-04-10
Ugglelyssnarkvällen var fin med tre slagugglor som störde varandra och där hemmaugglan som nu hittat en ny hona (den förra honan brändes ihjäl i Bodens energis transformator)  morskade upp sig och pumpade på så kraftigt att den närmaste hanen backade och fortsatte att spela längre bort. Kanske är det hans hona som hemmaugglan övertagit? Det blir intressant att se längre fram. Den tredje slagugglan har sitt revir i en annan riktning och hoade bara sporadiskt. Sparvugglorna visslade lite mer blygsamt sent på kvällen och höll igång till 22.30-tiden. En ihärdig och ovanligt högljudd pärluggla satt i kanten av en by. Två lappugglehanar höll serenad från höga utsiktsplatser. Den ena hanen hade kontakt med en hona 1,3 km därifrån medan den andra 8 km därifrån också högt sittande tydligen inte ännu lyckats charma någon hona.


2010-04-07
I går blev "bytet" bara en lagom fet omärkt lappugglehane på 1000g som höll till som så ofta på lappugglors vis sittande i en björktopp vid en gammelodling spanandes efter sorkar som vågar sig upp på snön. I kväll var det en slaguggla som blev "bytet", också den satt och sorkspanade i toppen av en björk 25 m från ett bostadshus. De slagugglor jag träffat på i liknande situation har varit mer eller mindre undernärda, så ock denna slagugglehona som vägde 775g och hade en del gamla skador (Se mer i menyn Skador och sjukdomar-Slaguggla).


Bilden ovan är där den först satt och bilden under efter att den släppts. 4 min senare satte den sig i en björktopp intill och fortsatte att spana efter sork.

2010-04-05
Jag sökte efter jagande lappugglor på kvällen och hade turen att inom bara en timme finna och fånga in tre redan ringmärkta ugglor. En var född 2004 och en 2006. Bottenåret 2006 hade vi bara två lyckade häckningar av fem häckningsförsök i Norrbotten så den ungen hade klarat sig bra, säkert beroende på att sorkstammarna ökade ordentligt under sommaren och hösten. Den tredje ugglan var den samma som jag ringmärkte den 23 mars i år och som då vägde 1075g. Nu hade den flyttat sig 5 km och vägde 1050g. Flera andra lappugglor har setts och hörts i trakterna under de senaste kvällarna.

2010-04-02
Som fd rehabiliterare blir jag uppringd då och då när någon tagit hand om en skadad eller död fågel eller ett mindre djur. I går ringde en trevlig dam och berättade att hon tagit hand om en duva (stadsduva) som inte kunde flyga. Efter lite tips och förslag om skötseln ringde hon upp mig i dag och berättade att duvan hade lagt ett ägg, kanske som tack för god vård.  Tyvärr hackade duvan sönder sitt ägg. Senare på dagen släpptes duvan fri och flög iväg på snabba vingar. Stadsduvor är kända för att kunna häcka alla tider på året även mitt i vintern men att få ett ägg serverat så här lagom till påsk torde vara ovanligt.