När träd, döende och döda, inte längre har fäste i jorden och träd som knäckts av ålder eller våld stödjer sig mot sina trädkamrater och vinden gör att de skaver mot varandra då hör man ett av skogens allra sista ljud, den jämrande klagosång som bara hörs från den gamla skogen som strax skall skördas, skändas och skövlas.

Senast 2010 aktivt duvhöksbo/lappugglebo med tretåig hackspett och flera andra nyckelarter i ett mindre skogsområde i Älvsbyns kommun som Sveaskog undantagit från avverkning. Tyvärr är området så litet och kommer vid nästa avverkning att fullständigt avskärmas från omgivande skogsbestånd. Det medför tyvärr att livsmiljön och därmed häckningsmöjligheterna för duvhöken, lappugglan och tretåiga hackspetten m.fl. helt förstörs.

Som rubriken antyder kommer jag att bl.a. i form av notiser och kåserier förmedla en blandning av upplevelser och intryck från fågelmarkerna men också andra mer eller mindre udda företeelser. Ibland blir man betraktad som expert men eftersom man inte kan veta allt om allt och inte heller allt om en del så blir notiserna och kåserierna inte ens en liten del av allt. En del, men inte av allt, blir det i alla fall till uppmuntran för en del, kanske till varning för andra och förhoppningsvis kan någon finna en viss humor i det hela.

Se även  notiser  under huvudmenyerna Ringmärkning (I ringmärkarskogen), Störd och förstörd, Naturvård och fågelskydd samt Mina favoriter.