En oktoberdag ringde en man och undrade om han kunde byta bort sin gamla uppstoppade kungsörn mot en traktor som en bekant till honom ägde. Örnen var bortåt 60 år gammal enligt sagesmannen och hade ägts av hans farfar. Han hade tidigare ringt till någon på länsstyrelsen som hade hänvisat till mig. Egentligen skulle jag inte svara på sådana här frågor som är av mer juridisk art, men förnuftet fick råda, annars kunde det bli ett stort ärende för myndigheter och det juridiska etablissemanget. Mannen hade säkert hamnat inför rätta. Nå, mannen fick rådet att kontakta polisen på orten eller någon annan synnerligen rättstrogen person och be denne att utfärda ett intyg som visar örnens ursprung och att den inte är olagligen åtkommen samt vem som är ägaren. Därefter kan han göra vad han vill med den uppstoppade örnen, utan att bli polisanmäld av ornitologerna eller naturvårdarna.

Undrar vem som tjänade på bytet örn mot traktor.

Hur än det nu blev, med bytet mellan kungsörnen och traktorn, så gäller det att ha papperen i ordning. Örnägaren fick i alla fall mitt råd att se till att en överlåtelsehandling upprättades till den nya ägaren så han inte får rättvisan efter sig. En överlåtelsehandling på traktorn kunde också vara på sin plats. Ja, en hel del ska en byråkrat (dåvarande) kunna svara på - eller åtminstone förväntas det ofta av allmänheten att man ska kunna svara på alla möjliga frågor bara för att man jobbar på en myndighet. I och för sig är det inte helt fel. Man har alltid rätt att få hjälp och svar när man vänder sig till en myndighet. Den här frågan tillhörde i och för sig de enklare att besvara. Sen är frågan om det var formellt riktigt eller ens vettigt svarat? Om det var ett rätt, dumt eller förnuftigt svar ska förstås inte jag svara på. Tänk om örnen bara var 6 år och inte 60 år gammal? Mannen (eller om det var traktorägaren) var från en västerbottnisk lapplandsort och uttryckte tacksamhet för de råd jag gav honom. Det var en bra dag för mig, att kunna ge en medmänniska ett svar som denne var nöjd med, trots att det kanske handlade om handel med statens vilt och trots att det var under arbetstid och inte alls mitt ansvarsområde.