Jag brukar uppmana mina närmaste vänner och ringmärkarkollegor att när dom är ute och kör i fågelmarkerna, särskilt när dom är på hemväg, kanske efter en jobbig natt i ringmärkarskogen ska dom vara försiktiga så att det inte går för dom som för den bilförare som skrev följande i sin skadeanmälan till försäkringsbolaget: ”Jag körde hem men tog fel på hus och kolliderade med ett träd som inte finns på min tomt.”

Kopplingen till fåglar och ringmärkning är inte alltid tydlig, men kör man som jag ”frivilligt” av vägen, på höger sida, mitt i en högerkurva, på väg till ett ringmärkningsobjekt genom att kasta bilen ner i ett lerigt och stenigt dike på grund av att en gammal man i en gammal SAAB tar en rejäl genväg (gammal?) genom kurvan och plötsligt kommer rakt emot mig, på min körbana i 50-60 km/tim, då hinner man inte tänka på varken ringmärkning eller något annat. Det gäller bara att reagera och med rutinen och turen som ledstjärnor agera rätt. Micke, som satt i passagerarstolen fick representera turen den gången. Hur det gick med bilen? Jo, det gick faktiskt bra för den gamla Volvo 343:an. Micke fick lift och hämtade en traktor medan jag tröstade den bekymrade olycklige mannen. Ingen skada skedd och efter någon dag kom det ett bud till mig med en fin blomma.