Slagugglan - Nordanskogens försvarare Utskrift E-post
Artikelindex
Slagugglan - Nordanskogens försvarare
Sida 2

Slagugglan - Nordanskogens försvarare

Slaguggla (Strix uralensis) är det vetenskapliga namnet på nordens näst största uggla av strix-släktet. Slagugglan har sin utbredning i stort sett inom samma område i Asien och Europa som lappugglan. Den har dessutom några mindre geografiskt isolerade förekomster i Litauen, Polen, Slovakien, Rumänien, Bulgarien och Kroatien m.fl. länder nordöst om Adriatiska havet.

Slagugglan har nästan samma utbredningsområde i Norden som lappugglan. Nordgränsen för slagugglans utbredning i Sverige ligger i höjd med Gällivare-Pajala. Slagugglan uppträder mer anonymt än lappugglan och exponerar sig inte gärna på öppna marker som lappugglan ofta gör när den söker föda. Delvis beror det på att slagugglan har en bredare bytesflora än lappugglan men framförallt är slagugglan mycket skyggare än lappugglan. När det gäller uppträdandet vid bo med ungar är slagugglan något mer benägen att försvara ungarna än lappugglan. Därför bör ovana personer och absolut inga barn vistas i närheten av eller i området närmast slagugglors boplats när de har ungar. Två veckor efter att ungarna lämnat boet och inte är flygga försvaras de av honan. 

Redan från slutet av 1960-talet har i en del områden stora mängder holkar för slagugglor satts upp inom i stort sett hela utbredningsområdet i Sverige. Syftet har varierat från att ersätta raserade häckningsstubbar och att återskapa och stödja den lokala eller regionala stammen till att se hur tät den häckande populationen kan bli. De olika insatserna, oavsett syftet, har medfört en kraftig ökning och i vissa begränsade områden alldeles för tät stam av slagugglor på bekostnad av flera andra missgynnade fågelarter. I Norrbotten, och då i huvudsak inom landskapets mellersta och södra delar, finns det för närvarande omkring 80 olika revir med mer eller mindre stationärt par samt ett svårbedömt antal "revirlösa" rörliga individer. Hela länets häckande population bedömer jag uppgå till mer än 100 par.  Antalet enskilda slagugglor i Norrbottens län torde hösten efter en medelgod till god häckningssäsong uppgå till omkring 450-500 individer (årsungarna medräknade).

Några fakta om slagugglan
 

Honor

Hanar

Spännvidd*

1180 mm (1110-1220)

1160 mm (1130-1205)
Vinglängd*366 mm (350-380)356 mm (340-367)
Totallängd*58 cm (53-59)56 cm (55-57)
Vikt990 g (775-1225)**660 g (450-820)*
550 & 800g (bara två vägda)
Könsmognad

1 år

1 år

Anm. Honor är fertila våren efter födelseåret och häckar ibland redan i sitt andra kalenderår (2K). Hanar är också fertila som ettåriga. För att bilda par och häcka krävs dock att fåglarna och då framför allt hanarna utvecklats ytterligare och skaffat sig erfarenhet och ett "eget" revir. Detta brukar vanligtvis inträffa först efter 2-3 år.

Högsta (kända) ålder  21 årOkänt
* Spännvidd, vinglängd, totallängd och hanarnas vikt baseras på Naturhistoriska Riksmuseets (NRM) uppgifter för ett antal döda fåglar insamlade under åren 2003-2005. Ugglornas vikt varierar mycket eftersom de har varit döda olika lång tid innan de hittades och sändes till Riksmuseet. Siffrorna har avrundats och följer därför inte exakt NRM:s uppgifter. Medelvikten hos levande hanar är troligen 10-15 % högre.  
** Honorna är vägda av mig (132 vikter hos 63 individer) i samband med ringmärkning och kontroller (maj-juni). Vikterna varierar mycket beroende på ugglornas kroppsstorlek, kondition och hur mycket de har ätit innan vägningen.



 


 
Nästa >
 
Bilder från galleriet
Vem är online?
Vi har 37 gäster och 1 medlem online