Naturliga rovfågelsbon 

Större risbobyggande fåglars bon är oerhört betydelsefulla för lappugglan. Tyvärr minskar möjligheterna för lappugglorna allt mer att finna sådana bon att häcka i. Orsaken är som alla numera vet att skogsbruket över huvud taget aldrig brytt sig om att ta hänsyn till t.ex. de arter (duvhök och vråkar) som lappugglan är beroende av för sin häckning. Det är ju så att risbona slits ner ganska fort när lappugglor häckar i dom. Om häcknings- eller rättare bobiotopen inte lämnas intakt t.ex. i samband med avverkning kommer den art som byggt/äger boet inte att återkomma. För att ett risbo ska vara funktionellt under en längre tid måste det bli underhållet av risbobyggande rovfåglar annars kommer det att rasa och kanske orsaka att tillfälliga häckningar av t.ex. lappuggla misslyckas när ägg och små ungar faller ut ur eller genom boet. Detta gäller förstås också sk konstgjorda bon. Läs mer om risbon m.m. i menyerna Naturvård och fågelskydd (Exempel-Risbon för rovfåglar), Störd och förstörd samt Mina favoriter (Lappugglan)  

Konstgjorda risbon 

Det finns naturligtvis flera olika sätt att konstruera konstgjorda bon på. Egentligen är det bara fantasin och hur mycket tid man är beredd att ägna åt bobyggandet som sätter gränserna. Förr (och delvis fortfarande) byggde jag och mina vänner risbon på t.ex. en ställning 5-8 m över marken konstruerad av främst 2-4 cm grova grangrenar som man tog från det blivande boträdet (om det var en gran) där ställningen skulle sättas och lämna två grenar om de växer vågrätt annars spikades två nya ca 1 m långa ”grenar” som ett V ut från stammen och stöttade med ca 1,5 m långa grenar eller kvistade smågranar (ej för markägaren värdefulla) som ”gallrades” fram i omgivningen och som fick sticka upp 1-2 dm i framkanten där en eller två slanor (grenar/smågranar) fästes som sarg eller mothåll så att boet inte skulle glida ut från stammen. Granämnen håller bättre än tall och lövträdsämnen. Tvärs över ställningen spikades några (5-8) tvärreglar av samma material. Storleken på underredet blir oftast ca 80x80 cm.Sedan flätades 10-15 tunna böjliga grangrenar igenom de tvärgående reglarna. Ovanpå detta flätade vi in massor med torrkvistar som bröts från granar och andra träd eller som hittades på marken. Det går åt en hel del med torrkvistar som i små buntar trycktes in i varandra så att det bildades en rund bobale (ca 30 cm tjock) med en fördjupning i mitten som packades och fylldes med finfördelade kvistar, hänglavar och lite spån och annat smått och gott för honan att krafsa en grop i för äggen. Att fästa en sarg av grenar runt boets överkant gör boet stabilare (se bild). Bona kan även nyttjas av vråkar och i något fall duvhök. Konstgjorda bon för fiskgjuse och örnar kan också byggas men ska förstås göras kraftigare och med annan under och överbyggnad. Särskilt fiskgjusen börjar få svårigheter att finna säkra boträd i ostörda områden för det stora och för väder och vindar utsatta boet. 

Foto denna bild Anna-Märtha Stefansson

Bolådor 

Att bygga bon och sätta upp storholkar och häckningslådor får intet på något sätt ersätta hänsynen till naturliga boplatser. Inventering efter naturliga bon bör alltid ligga till grund för de konstgjorda alternativen. Är det på privat mark som boet/lådan planeras sättas upp så kan det vara en god ide att kolla med markägaren.  Kom ihåg att man aldrig kan kräva att markägaren ska ta hänsyn till konstgjorda bon eller holkar. Gammelskogen är nyckelordet (-biotopen) för lappugglorna. Boet/lådan kan man placera nästan hur högt som helst i trädet men 4-7m är en bekväm höjd. Gör lådan ca 50x50 cm och 20 cm (gärna mer) djup. Man kan spika en sarg av 3-5 cm grova grenar så blir lådan mysigare också för ugglornas fötter. Grenar man kapar från ”boträdet” kanske blir bra. Spika fast lådan i stammen och stötta med ett par strävor. Ta bort nedhängande grenar ca 1 m över lådan som bör vara hyfsat välexponerad för vårsolen. Skogen ska inte vara för tät, gärna högstammig och luftig under trädkronorna. Borra många hål i lådan så den dräneras eller gör botten av finmaskigt ståltrådsnät. Fyll lådan rejält med torris (tall, gran, björk) och blanda gärna med lite holkspån. Finfördela ris i någon/några cm långa bitar (en halv ICA-kasse småris blir bra) att lägga överst i lådan och som lappugglehonan kan forma bobalen i. Man behöver förstås inte vara alltför ambitiös med bomaterialet men se till att bottenriset inte spretar alltför mycket.  Ett bra alternativ till bolådan är av kycklingnät formad bokorg fylld med ris och som kan fästas hängande i den för konstgjorda bon beskrivna ställningen, dock utan tvärreglar. Lådorna är inte så snygga (om man inte vill göra dom 8-kantiga) men är lätta att underhålla. Dessutom kan/bör man brunmåla (t.ex med träolja) och fästa lite ris som kamouflerar lådan. LYCKA TILL!  Hör gärna av dig till mig om/när du får hyresgäster.